San Pedro, även känd som Huachuma, Gigantón, agua collay och Trichocereus/Echinopsis pachanoi, är en lång, tjock spalt formade av kaktus som dyrkas av ursprungsbefolkningen runt om bergskedjan Anderna på grund av dess andliga, medicinska och visionära egenskaper. Till skillnad från dess (möjligtvis) mer kända och rundformade variant så är San Pedro kaktusen oftast grövre i växten vilket gör den mer motståndskraftig och anpassningsbar till olika miljöer. På grund av det så lämpar det sig som en förädlad växt trots dess massiva skörd i syfte att användas för Psykedelisk njutning.
Denna kaktus arten liknar andra spalt formade kaktusar, särskilt dess meskalin-innehållande släktingar, det vill säga den peruanska facklan (Trichocereus peruvianus) samt den bolivianska facklan (Trichocereus bridgesii). Den tenderar att ha en ljus, mörk eller grågrön färg (som transformeras till en gulaktig nyans om den utsätts för mycket solljus), vanligtvis med sex till åtta ådror, men sällan mindre än fyra (den mest prisade sorten) eller så många som nio. Den saknar oftast en ryggrad och kommer med korta (upp till 2cm) vassa taggar vilka i sin tur tenderar att växa ut från dess ådror, vilka i sin tur tenderar att växa ungefär 2 cm ifrån varandra.
En stark San Pedro kaktus kan ibland komma att växa i ett träd- eller buskaktig form med flera grenar vilka tendera att sträcka sig från dess bas. Den kan komma att växa sig till en ansenlig höjd upp till 6 m (20 ft). I skrivande stund så är den största officiellt uppmätta storleken på en San Pedro kaktus på den otroliga höjden på 12.2m (40 ft) lång; därav dess ecuadorianska namn Gigantón. Stora vita blommor kan ibland (under nattetid) komma att blomma från topparna på en äldre växt och varar i några dagar innan de vissnar och faller ner till marken.
San Pedro kaktusen återfinns vanligtvis i dessa naturliga miljöer runtom om i Ecuador och Peru. Dock så kan den också skördas runt om Bolivia, Chile och Argentina. Den lever på en hög höjd i de andinska sluttningarna på en höjd på 2 000 upp till 3 000 meter. Denna kaktus har en förmåga att tåla det mesta och kan överlag i extremt låga temperaturer (ner till -12 ° C / 10 ° F) inklusive extrema nivåer av luftfuktighet. Just på grund av detta så tendera växten att odlas flitigt runt om i världen.
Arten är väldigt enkelt och lätt att odla eftersom allt den behöver är en bördig jord samt sist men inte minst, tillräckligt med solsken. Sand Pedro kaktusar kan odlas antingen med hjälp av frön eller genom beskärning. Om man föredrar att odla växten med hjälp av frön så kan detta göras effektivt med hjälp av "Takeaway Tek" metoden. Detta innebär bokstavligen att man odlar dessa i en plastlåda. Själva lådan punkteras för att på så sätt tillåta ett effektivt luftflöde där fröa placeras i en bördig jord/perlig/Moler lera som mixas ihop för att erbjuda optimala odlingsförhållanden. Det hela placeras sedan i en väska med dragkedja och förvaras på en yta med skugga inklusive måttligt solljus. Efter ungefär ett år så är växten redo att transplanteras till en annan plats och således börja växa till sig ännu mer.
Att odla San Pedro från en beskärning är också en enkel process. En fotlång beskärning utsätts för direkt sol tills snittet "läker". Dock ska man inte glömma att resten av stammen måste täckas för att skydda den från UV-strålningen. När snittet torkat helt och hållet så ska man bland lite perlit och sand i en krukväxt. Slutligen så ska den placeras på en torr plats med tillräckligt skugga. Undvik att vattna kaktusen under ett par månader tills rötterna hunnit få fäste och utvecklas tillräckligt. Efter denna period så kan du placera den i solen samt vattna den med några dagars mellanrum efter att själva jorden torkat från den föregående bevattningsrundan.San Pedro kaktusen är ostoppbar eftersom den med enkelhet kan växa i en betydande takt, nämligen cirka 30cm (12 inches) per år. Den tenderar att vara resistent mot olika typer av skadedjur och sjukdomar, bortsett från potentiella svampinfektioner vilka oftast härledas till överdriven bevattning. Om en kolumn klippts bort eller brutits av så kommer den att vanligtvis gro alltifrån en till tre nya kolumner. Stjälkar kan även komma att växa från en kolumn i en horisontell placering vilket inträffar när dessa bryts av på grund av vinden.
San Pedro är utan tvekan en av de äldsta psykedeliska växterna som människan känner till. Arkeologiska upptäckter av San Pedro i Peru tyder på att det kan ha använts för att rulla cigaretter i olika former så tidigt som 2 200 f.Kr. Ytterligare bevis på detta har påvisats av olika kulturer i form av Cupisnique (1500 f.Kr.), Chavín (1000 f.Kr.), Salinar (400-200 f.Kr.), Nazca (100 f.Kr.-AD 700), Moche (100-750 E.Kr.) och Lambayeque (750-1350 AD).
De artefakter som förekommer inkluderar keramiska gravyrer, textilier och hällristningar runtom olika tempel. Den mest kända kvarlevan är en snidad sten som skildrar gud i form av orm som i sin tur håller i ett ''stav' i form av en San Pedro kaktus. Den upptäcktes i ett gammalt tempel på Chavín de Huantar i norra Peru, som dateras tillbaka så lång som 1300 f.Kr.
San Pedro användes i dessa civilisationer av shamaner som ett sätt att ansluta med förfäder och kommunicera med gudar för det goda i samhället, framför allt i frågor som rör vattenförsörjning och växtodling.
Vatten har sen begynnelsen representerat en central aspekt bland forntida civilisationer både i form av politisk makt men även inom det mytologiska. I de torra kustslätterna och högländerna i norra Peru, vilka anses vara epicentrumet för San Pedro användning, så var manipuleringen av vattnet avgörande för befolkningens överlevnad. Ledarnas anspråk på makt likställdes med effektiviteten i hur skickliga de var att bygga komplexa akvedukter och bevattningssystem vilka användes för att kontrollera vattenförsörjningen.
I Moche civilisationen så användes San Pedro under ceremonier då man tillbad om mer rikligt vatten och mer bördig jord genom att offra levande djur. För de olika hällristningarna så kan man se klara indikationer på att San Pedro symboliserade vattnets makt.
Under 500- och 600-talet när Wari (Huari) expanderade mot högländerna (sannolikt föranleddes av ihållande torka) så var vatten en ganska etablerade element i form av nyckeln till livet hos denna civilisation. Vattnets källor ansåg vara heliga platser med inslag av ritualer vilka skulle hjälpa de närvarande att komma i kontakt med andra världar. Vattnet utgjorde också ett symboliskt medium genom vilket passagen mellan världarna skulle bevaras. En av San Pedros kända synonyma är: agua collay, eller "vattendrottningen", skulle vägleda de närvarande till dödsriket.
Efter ankomsten av conquistadorerna under det 1600-talet så förändrades kaktusens användningsområde på grund av den påstådda användningen inom häxkonsten. Ursprungsbefolkningen reviderade skickligt kaktusens namn till San Pedro, främst för att blidka kolonisatörerna genom att integrera kristen symbolik i dess lärdom. Namnet valdes inte av en slump heller. Man valde Petrus eftersom han påstods ha nyckeln till himlen precis som att kaktusen låste upp dörrarna till andra världar. Hemligheten bakom San Pedro förblev väl dolt för västerlänningar de kommande århundraden till den äntligen återupptäcktes 1945, när dess rituella användning av Ecuadors indianer återigen nådde resten av världen.
Några decennier senare, förmodligen på grund av dess meskalin innehåll är betydligt lägre än den som återfinns i peyote kaktusen, så kunde San Pedro undvika de stränga regler av dess mindre klotformiga släkting 1971. Dess sakramentala användning fortsätter även i dag på liknande sätt som det alltid använts. Det erbjuds oftast till västerländska sökare vilka resulterade i de mer moderna antropologiska och etnobotaniska rapporter som allmänheten fått ta del av.
Traditionella ceremonier utförs av olika shamaner på speciella altare (mesas). Dessa uppfördes runt om de heliga platserna där kaktusen nyttjades vars syften var att hela och behandla individer vilka påstods ha utsatts för olika former av förbannelser. Just mesa ritualerna innebär att man använder sig av en tobaks- och alkoholblandning, så är intaget av San Pedro tänkt att lindra deltagarnas lidande och rensa ut dess negativa energinivåer. Viktigt att nämna är att alla dessa steg är tänkta att genomföras av en skicklig shaman för att de ska ge maximal effekt. Shamanerna fokuserar främst på det andliga även om deltagaren i fråga råkar lida av fysiskt synliga åkommor. Ceremonierna tenderar oftast att genomföras tidigt på tisdagar och fredagar, främst på grund av att dessa benämns som hela dagar i den andinska kosmologin.
Ibland så kan mer komplexa tinkturer framställs i kombination andra välkända ingredienser såsom tobak, kokablad, Brugmansia blomblad, vilka (Anadenanthera colubrina, en av de mest potenta hallucinogener som finns), och ibland även pulveriserade ben. Denna brygd kallas cimora och det ska alltid intas ungefär vid midnatt efter rituella element där man genomför böner, skandera och utför rytmiskt skramlande. Alla deltagarna förväntas konsumera en del av tinkturen för att kunna få ut det mesta av det.
Samtida San Pedro ceremonier är tänkta att hållas antingen tidigt under dagen eller sent på natten, i en maloca (ceremoniell hydda) eller utomhus i naturen. Dessa ceremonier är vanligt förekommande i både Ecuador och Peru eftersom de flesta reträtt centra vilka erbjuder ayahuasca även har San Pedro tillgängligt, antingen som en form av kompletterande ceremoni eller som en helt egen aktivitet. Ceremonierna genomförs vanligtvis under dagen eller efter en klassisk ayahuasca session. De retreatcenter som erbjuder dessa beskriver dessa som en form av ritual som hjälper deltagarna att anamma de olika förändringar som ayahuasca påvisat.
Den huvudsakliga psykoaktiva ingrediensen i San Pedro är just meskalin. Dess innehåll är mycket varierande, främst beroende på element såsom kaktusens ålder, var den odlats, när den skördas och hur mycket miljöstress som den utsatts för. Vanligtvis så kommer koncentrationen av meskalin att vara mellan 0,006 % och 0,14 % vid handplockad och färsk kaktus. När det gäller den torkade varianten så kommer den att variera mellan 0,1 % och 2,375 %, vilket är betydligt lägre än den koncentration som återfinns peyote. De högsta nivåerna återfinns i 1 cm lager av grönt växtkött precis under kaktusens skal. De vita lagren innehåller små eller inga aktiva alkaloider.
Till skillnad från andra naturligt förekommande enteogener föreningar såsom Psilocybin och DMT, så är meskalin mer en form av fenetylamin, och liknar således mer de kemiskt syntetiserade ämnen såsom MDMA och 2C-B. Denna kemiska skillnad återspeglas i San Pedro som vanligtvis kännetecknas av den kraftfulla känslomässiga påverkan snarare än av de visuella hallucinationerna (även om dessa finns närvarande).
Meskalin binds icke-selektivt till de flesta serotoninreceptorer i hjärnan, med primära affiniteter för 5-HT1A, 5-HT2A och 5-HT2C men även många andra klassiska psykedelia. Dess huvudsakliga verkningsmekanism tros förlita sig på aktiveringen av 5-HT2A receptorn.
Precis som de flesta psykedelia så skapar inte meskalin ett fysiologiskt beroende hos sina brukar. Det har även visat sig genom vetenskapliga studier ej orsaka några psykologiska eller kognitiva defekter hos sina brukare. Men som en aktiverare av serotonergt systemet så bygger den en tolerans som uppstår på grund av återvinningen av receptorerna.
Detta innebär att konsumering av den på en frekvent basis kommer leda till en minskad effekt. Dessutom så skapar det en korstolerans med andra serotonin-baserade psykedelia såsom LSD och psilocybin. Flera dagar i följd måste anammas efter konsumtion för att receptorerna ska kunna återgå till de normala nivåerna.
Kan San Pedro Upptäckas i Ett Drogtest?
Meskalin kan upptäckas i urinen 2-3 dagar efter användning. I blodet så kan den visa sig synligt i upp till 24 timmar. När det gäller saliv så kan den ge resultat i ett drogtest upp till 10 dagar. Sist men inte minst så kan den ligga kvar i hårsäckarna upp till 90 dagar. De flesta drogtester som används kommer sällan att ge utslag specifikt för meskalin men den kan dock istället visa utslag för amfetamin främst på grund av att det är så strukturellt likt förgreningar som återfinns i just amfetamin.
Bortsett från meskalin så kan även San Pedro kaktusen innehålla ett antal andra alkaloider i mindre koncentrationer. Dessa inkluderar: anhalonidin, anhalinin, hordenin, tyramin, 3,4-dimethoxyphenetylamin, 4-hydroxy-3-metoxifenetylamin, 3-hydroxy-4,5-dimethoxyphenetylamine, 4-hydroxy-3,5-dimethoxyphenyethylamine och 3-methoxytyramin. Mångfalden av föreningar som återfinns i San Pedro är betydligt mindre än de som återfinns i peyote, som i sig innehåller över 50 alkaloider bortsett från meskalin.
Det finns inte så mycket information om effekterna när det kommer till dessa andra alkaloider, med undantag för hordenin och tyramin. Hordenine (eller anhaline) är känt för att kunna höja blodtrycket, expandera andningsorganen och tygla kärlsystemet. Det har också adrenerga effekter inklusive antimikrobiella egenskaper. Tyramin är en naturligt förekommande alkaloid som återfinns i många av våra dagliga livsmedel och drycker, särskilt allt som genomgår en torknings-, åldrings-, bevarings-, inlagd-, härdad-, rökt- eller jäsningsprocess. Den återfinns även hos vissa nötter, bönor och baljväxter, frukter och choklad. Det höjer även blodtrycket och metaboliseras i magen av monoaminoxidas (MAO) enzymer.h2>San Pedro Föreberedelse
Det finns många sätt att förbereda San Pedro för konsumtion. Kaktusen kan intas som färsk, torkad, pulveriserad eller bryggas i form av te.
Oavsett vilken metod som man väljer att anamma så måste kaktusen först förberedas på rätt sätt. Detta görs genom att avlägsna den tunna yttre huden och taggarna. Kaktusen skärs sedan antingen vertikalt längs åsarna eller horisontellt i stjärnformade "mynt". Den innersta vita kärnan ska avlägsnas och kan nyttjas för andra användningsområden.
Köttet kan skäras i mindre bitar och antingen konsumeras som färsk eller efter att den fått torka en kortare stund i solen; den senare minskar risken för illamående. Bitarna kan ytterligare blandas med en lika stor mängd vatten och konsumeras i form av en smoothie, eller långsamt sjuda på låg värme allt eftersom man lägger till mer vatten i takt med att vätskan minskar. Den senare metoden tar alltifrån 3 upp till 12 timmar för att generera ett tjockt slam som resulterar i en massa rik på alkaloider. Det kan kombineras med juice för en bättre smak.
Slutligen, kristall meskalin kan också utvinnas kemiskt från San Pedro genom att anamma denna metod. Dock så är inte en ren erfarenhet inte lika fullständigt såsom en verklig San Pedro tripp på grund av att de återstående alkaloider inte är närvarande.
På grund av det breda utbudet av meskalin nivåer (den högsta uppmätta koncentrationen är 20 gånger starkare än den lägsta) gör att det blir särskilt svårt att diskutera de rekommenderade doserna av San Pedro. Det är omöjligt att exakt bestämma koncentrationen av en stam, eftersom detta påverkas av alltför många olika variabler.
Here are the mescaline dosages recommended for different trip levels:
Threshold |
100 - 150mg |
Light |
150 - 250mg |
Moderate |
250 - 350mg |
Strong |
350 – 500mg |
Extreme |
>500mg |
The typically recommended “moderate trip” dose of mescaline should be contained in about 200 - 300g or 20 - 30cm of fresh stem, providing its mescaline concentration is around the normal 0.1%. However, although rare, that weight can contain a dangerous amount of the substance. This is why it’s best to follow the indigenous tradition and consume little by little in intervals of over an hour, as per need.
San Pedro trippen tar inte lång tid innan de infinner sig. Vanligtvis så brukar det ta upp till 45 minut för att påvisa de första effekterna och upp till 3 timmar för att nå full effekt. Det varar i allmänhet längre än en peyote tripp, upp till 14 timmar, men är vanligtvis inte lika intensiv.
Huachuma trippen kännetecknas ofta som en känslomässig öppningsresa som erbjuder ett avslappnat och klarsynt sinne. Den hjälper även till att normalisera brukarens mentala och motoriska egenskaper. När trippen börjar avta så kan man uppfatta en lätt yrsel och dåsighet med en stickande känsla i extremiteterna. Illamående och kräkningar förekommer ofta och inte lika frekvent som vid konsumering av ayahuasca. På grund av detta så rekommenderas man att fasta i upp till 12h innan man bestämmer sig för att konsumera San Pedro.
Toppen för trippen åtföljs ofta av stark entusiasm och känslor av glädje. Visualiseringar inkluderar vanligtvis mer starkare färger, samt kalejdoskopiska och fraktala uppenbarelser när man sluter ögonlocken. Dock tenderar dessa att inte vara lika komplexa som på peyote. Typiskt för meskalin är att dimensionerna för olika objekt och dylikt känns förvränga och böljande medan andra objekt kan komma att avge auror av mystik och en världslig skönhet.
Under hela trippen så ökar den känslomässiga och andliga medvetenheten viket i sin tur hjälper användaren att få en djupare insikt i sig själv. Repriser av tidigare episoder i livet är vanligt förekommande liksom förverkligandet av dysfunktionella mönster av tankar och handlingar som ett resultat av empati mot jaget. För att maximera dess potentiella fördelar gällande andligheten så är det värt det att förbereda en själv för upplevelsen genom att överväga de sanna avsikterna bakom den. Ytterligare påståenden om de sanna avsikterna genomföras vanligtvis i början av trippen så att man är medveten om varför man överhuvudtaget deltar i det hela. Dåliga trippar kan inträffa när man brukar San Pedro, men de är ovanliga och oftast resultatet av en dåligt förberedd omgivning och användare. Avtändningen är oftast långsam och mild samt vara ett antal timmar.
Dessa två arter är de mest kända psykedeliska kaktusarna. Just på grund av det så är valet mellan San Pedro eller peyote ett vanligt dilemma för meskalin nyfikna psykonauter. Även om de båda innehåller denna förening så skiljer sig dess koncentration i varje enskilt fall. Eftersom San Pedro tenderar att sällan innehålla så mycket meskalin som peyote gör, så intas en större mängd av kaktus köttet för att kompensera denna avsaknad. Ändå så är inte mängden alkaloider i San Pedro inte lika många som de i peyote, vilket gör erfarenheten av konsumtion av både Sand Pedor och peyote ganska distinkt.
Praktiskt taget så skiljer sig trippar åt på följande sätt: San Pedro trippen tenderar att vara både sederande och drömmande medan peyote har en stimulerande och levande påverkan. San Pedro bör intas ofta under dagen, eftersom visionerna inte är alltför intensiv och hela upplevelsen tenderar att vara diskret nog att möjliggöra fysisk aktivitet.
Å andra sidan så är peyote ideal att intas med under natten eftersom de visuella effekterna infinner sig lättare och har tillika en starkare effekt. Dock så ska man komma ihåg att brukaren brukar bli helt oförmögen att fysiskt flytta på sig. Sammantaget så är peyote trippar i allmänhet anses mer kraftfull och djupgående. Å andra sidan, så avgör dess ekologiska begränsningar de flestas val för dem som är intresserade av meskalin kontra den mer rikliga San Pedro. Den lättare karaktären vid en San Pedro-tripp är också mer lämplig för dem som inte har mycket erfarenhet av starka psykedelia.
Även om det inte finns många studier gällande de olika terapeutiska befogenheterna hos San Pedro så är det ingen tillfällighet att denna kaktus har använts för sina medicinska egenskaper sedan urminnes tider.
Anekdotiska register över shamanernas helande innehåller en mängd olika psykologiska och somatiska belägenheter. Oavsett om dessa konsumeras för att diagnostisera sjukdomar eller för att rensa deltagarna på toxiner samt få mer djupare andliga insikter så har San Pedro varit en viktig allierad för de olika ursprungsbefolkningarna runt om i världen under tusentals år. Under de senaste decennierna så har västerlänningar upptäckt helande som en form av personlig utveckling vilket bidragit till en ökad popularitet när det kommer till shamanernas tjänster.
De frågeställningar och funderingar vilka kan avhjälpas med Sand Pedro påstås inkludera smärta och inflammation, infektion, förlamning, blindhet, humörstörningar, sorg, depression, substans och alkoholberoende samt många andra fler. Det finns vissa belägg för effektiviteten av meskalin som ett terapeutiskt ämne, men mer vetenskaplig forskning behövs för att kunna påvisa och fastställa San Pedros medicinska fördelar.
Meskalin är en så kallad av aktivator serotonerga systemet vilket innebär att det kan kan interagera negativt med andra kemikalier vilka har förmåga att förändra brukarens serotoninnivåer. Dessutom så innehåller San Pedro innehåller, en alkaloid som kan interagera negativt med MAO-hämmare såsom vissa kemiskt framställda mediciner för depression; dess brukande bör pausas några veckor innan intaget Av San Pedro, eller om det förekommer en klar risk att utveckla potentiellt dödliga serotonergt syndrom. Meskalin har också visat sig inducera tillfälliga episoder av psykos och kan utlösa dessa episoder som naturligt och ärftligt råkar ha anlag för det.
På grund av närvaron av hordenin, vilket är vida känt för att kunna höja blodtrycket så är San Pedro inte heller säkert för de individer vilka redan har olika former av existerande kardiovaskulära åkommor. Slutligen, eftersom det också påverkar den adrenerga systemet, så förekommer det inga andra stimulerande ämnen vilka bör användas i samband med att man konsumerar San Pedro.
Det är också rekommenderat att hålla sig borta från olika former av medicin för behandling av kroniska åkommor eller berusande ämnen om du har planer på att delta i en San Pedro tripp, främst på grund av att interaktionerna inte är så kända för vetenskapen. Från ett terapeutiskt perspektiv så kan denna kaktus hjälpa med olika typer av beroenden, vilket indirekt innebär att den inte bör kombineras med några andra kommersiellt framställda medikament.
I motsats till peyote och sannolikt på grund av lägre nivåer av meskalin så är odling av San Pedro och dess tillhörande arter helt lagligt i större delen av världen. Dock så är man endast tillåten att nyttja den prydnadsändamål; dess användning som en psykedelisk substans och innehav i syfte att utvinna meskalin är således olagligt nästan överallt. Detta gäller dock inte för dess ursprungliga och traditionella växt marker såsom Ecuador, Peru och Bolivia – där sakrament användning i skrivandes stund tillåts.
